Regeringen föreslår en lagändring som ger rätt till par, där bara en behöver äldrevård, att kunna flytta tillsammans till ett vård- och omsorgsboende. Frågan har diskuterats i flera år och stöds av åtminstone folkpartiet, socialdemokraterna och sverigedemokraterna. Nu står den kanske inför sin lösning. Men det återstår många praktiska saker att lösa: ska den friska parten bo kvar i äldreboendet sedan maken/makan med stort vårdbehov gått bort? Eller var hittar han/hon en ny bostad? Vart tog möblerna vägen vid flyttningen?

För makar, som inte kan tänka sig en annan lösning än att leva nära varandra livet ut, är detta jättebra. Och visst måste det väl vara möjligt att anpassas vård- och omsorgsboenden så att det finns utrymme för båda makarna, både för vård och för aktiviteter. Men en ny bostad är svårare att lösa, åtminstone i områden med bostadsbrist.

En av mina vänner hade en kommentar: Valfriheten är bra men det är inte alltid det passar den som inte har några krämpor att flytta med. Miljön runt den sjuke är kanske inte den man trott när man bodde tillsammans hemma.

En spännande utveckling är detta dock!