“Den som läser har aldrig tråkigt” – var ett budskap till min son under hans uppväxt. Som en person med uppväxande barn, som jämställd make och med ett intressant jobb blir det dock kanske just nu  inte så mycket läst för hans vidkommande. Själv har jag i alla fall levt efter detta mitt visdomsord – mindre förr och mer nu men ändå alltid.

Nu har jag framför mig en alldeles ny läsupplevelse: Bönder, berg och bävergnag – en bok om naturresurser och deras användning i Örebro län. Boken är utgiven av det lokalhistoriska sällskapet i Örebro.  Maken och jag är medlemmar  och just igår var det 30-årsjubileum med föredrag, förplägnad och alltså boksläpp. Vi var på plats.

Konturerna av hög böcker, täckt av ett stort tygstycke, vackert rött, var ett fantasieggande inslag under kvällen – tills täckelsen äntligen föll. Författarna ropades fram och hyllades med en rungande applåd.

Boken är en samling artiklar eller uppsatser om olika natur- och kulturföreteelser i länet. Här finns en artikel om fläktharpan, en om korvstoppning på det stora Riseberga gods, en om fiske, en om koboltmalmsbrytning och åtskilliga fler. Som författare är alla amatörer men lokalhistoriskt intresserade. Var och en har satt sig in i ett ämne som är särskilt engagerande för dem – och nu förhoppningsvis för oss som köpte en bok.

Och föredraget, då? Det hölls av en lokalt känd person, Carl Anders Lindstén. Han har skrivit många böcker om Örebro, han är särskild specialist på Kilsbergen, våra vackra blå berg i väster. Då han nu presenterades för publiken framkom att han hållit 1500 föredrag! Om nu år så, så är det bara att gratulera honom till att nr 1501 var trevlig intressant och fängslade sin publik.

Och på bokens pärm kan man njuta av frostnupna stenar på ett klapperstensfält i Kilsbergen.