Skillnaden mellan att gå på bio och att gå på teater är känslan av att det jag ser på teatern händer här och nu. Den känslan infann sig också raskt häromdagen. Jag var med dottern på Örebro gamla, ärevördiga teater och såg den kritikerrosade pjäsen Jumpy.

Jumpy är en komedi, skriven av April de Angelis, en brittisk dramatiker. Hon är född 1960. På Wikipedia beskrivs hon som en av de mest populära kvinnliga  dramatikerna i sin generation. Jag ser att hon under sin verksamma tid har skrivit ett tjugotal pjäser innan hon skrev Jumpy. Just den här pjäsen har gått på flera teatrar i England, bland annat på Royal Court Theatre i London. 

Jumpys huvudperson är Hilary, 50, som sliter hårt för balans i sin 16-åriga dotters frigörelse, med sitt äktenskaps sammanbrott och med sin egen situation som kvinna och människa. För dottern berättar hon om sina ideal under sin egen uppväxt men dottern verkar inte bry sig. Hon gör i stället allt för att reta gallfeber på sin mor. Dotterns roll i pjäsen är väldigt fokuserad på ytlighet. Den unga skådespelerskan, som gör rollen, är skicklig i att med ord, sublima gester, försjunkenhet i sin iPhone visa upp en bild av en typisk tonåring. Ganska överdrivet, tycker jag, de flesta sextonåringar är säkert mer balanserade än så.

Hilarys tillflykt är Frances, bästa vän från den egna universitetstiden. Frances är en fri kvinna, glad och utrustad med galghumor. Några scener blir dråpliga när de båda vännerna släpper loss sina minnen från förr. Och sammantaget är det väldigt tydligt att det är en komedi vi ser. Skratten från publiken är många  både genom de fyndiga replikerna och genom sättet som skådespelarna uppträder på.

Av skådespelarna är några obekanta för mig. Hilary spelas av Malin Berg, vår länsteaters grand lady. Hon är med i de flesta av länsteaterns uppsättningar och alltid lika givande att se och höra.

På hemvägen blir det naturligt med ett samtal om dotterns tonårstid och relationen till mig på den tiden. Vi minns några prövningar som vi hade men enas om att de trettio år som gått sedan hon var tonåring har inneburit ett annat sätt att leva och ett annat sätt att vara tonåring på.