Det finns många “dagar” nu för tiden. Kanelbullens dag är väl inte den allra viktigaste men kanske en dag som sätter lite guldkant på tillvaron – och t o m gör oss lite barnsliga på nytt.

Jag minns en “kanelbullens dag” för två år sedan. Den råkade sammanfalla med det månatliga mötet i Litteraturcirkeln Biet. Vi bestämde oss för att denna gång inleda med kanelbulleprovning. Var och en av oss sju äldre damer fick till uppgift att till kanelbullsmötet inhandla vardera två kanelbullar på valfritt konditori eller motsvarande. Själv inhandlade jag mina bullar på Pressbyrån som jag passerade på väg till ABF, fabriksgjorda men varma var de och kostade 15 kr för två.

Så startade vår blindtest. Alla skar vi våra bullar i sju bitar (ja, det blev ju åtta av naturliga skäl) och så provade vi. Det var goda bullar från det bästa konditoriet och sämre bullar från den stora matvaruaffären.

Första pris gick till Pressbyråns bullar och alla blev storligen förvånade när avslöjandet om deras ursprung kom. Av detta kan man möjligen dra slutsatsen att kanelbullar är kanelbullar men är de lite varma så är de nummer ett.