Hösten 2008 tillbringade K och jag några dagar i Budapest – ett av mina tre önskeresmål. Just idag ägnar jag mig åt att sortera mina digitala bilder i pc:n, placerar dem snyggt och prydligt i mappar. Jag hittade just mina bilder från Budapest – inslängda på det datum då de togs. Minnena av trevliga dagar i en vacker stad kommer tillbaka. Men särskilt gör sig påmint vårt besök i synagogan och i den judiska Memorial Park.

Före andra världskriget ansågs Budapest vara en god stad för judar att bo i. Därför utgjorde de en ganska stor andel av befolkningen. Så kom judeförföljelsen och den judiska befolkningen reducerades snabbt. Raoul Wallenberg fanns i staden och gjorde vad han kunde för att skydda de förföljda judarna men inte ens han kunde försätta berg…

Till minne av Raoul WallenbergI Memorial Park hyllas Raoul Wallenberg med ett monument. Här finns också påminnelser om de döda. En för mig okänd konstnär har skapat ett konstgjort träd. På grenarna finns löv av silver, ett för varje dödad sägs det, och med ett namn inristat i varje silverlöv. Längst bort i parken finns en anordning med ett fack för varje saknad person. De anhöriga som besöker tar, enligt judisk sed, en liten sten och lägger i sin anförvants lilla fack.

Ett träd med löv av silver.

 

 

 

 

 

I stället för gravar.