Så här de första dagarna i oktober är det dags att ta farväl av sommarön. Det är kallt när vi kommer. Vi eldar i kaminen och letar fram vetekuddarna som ger oss extra värme.
När kvällen kommer ser vi inte handen framför oss men däremot hela stjärnhimlen. Jag återser Karlavagnen, Orions bälte, Cassiopeja – alla stjärnbilder som min mamma pekade ut åt mig och mina systrar för så längesen.
Till välkomnandet av hösten hör lite rumsterande i trädgården, vi flyttar några växter, planterar några nya perenner, drar upp mycket ogräs och räfsar. Vi sätter in trädgårdsmöblerna i uthuset, eldar lite skräp i tunnan.
Nere vid vattnet har grannen, ålfiskaren, tagit upp sina garn. En del hänger för torkning, andra ligger utbredda på kajen – en imponerande samling och en vacker syn.
Så är det dags att ta upp båten, vår lilla och skruttiga, men för våra behov så användbara. Var det inte nästan som i förrgår vi lade i den? Som vanligt får vi hjälp av vår goda granne som kommer med sin traktor och på något sätt lyckas lyfta upp den och transportera hem den till berghällen i vår trädgård. Där får den vila till våren och så börjar allt om igen och vår sommarö blir återigen en sommaö.
DE SENASTE KOMMENTARERNA