Nu har vi just varit på körkonsert. Örebro sägs vara körernas stad och här finns många körer för de sångintresserade. En del körer är för dem som sjunger hellre än bra – där skulle jag platsa. Men så finns här manskören Lorelei – den bästa av dem alla. Körledare är Krister Kallin. För att komma med i den kören måste man dels vara man, dels “kunna sjunga”, vilket visar sig vid en provsjungning.

Varje vår håller manskören Lorelei en konsert, en vårcaprice. En sådan dag var det idag. I en fullsatt frikyrkolokal kunde vi njuta av de traditionella vårsångerna, de som värmer ens hjärta från barnsben: Sköna maj, Vintern rasat ut, O, hur härligt majsol ler och Glad såsom fågeln. För att vi inte skulle hemfalla helt åt nostalgi hade en fantastisk mezzosopran inbjudits för smakprov ut olika operor: Rinaldo, Figaros bröllop, Gianni Schicchi.

Så blev det paus och spontana möten med bekanta sedan längesen. Efter pausen var de mörka kostymerna bortlagda och sångerskan, Edith Barlow, hade bytt från lång klänning till uppvikta jeans och rutig skjorta. Nu svängde det om låtarna i Feber, Happy Birthday Sweet Sixteen, Barbara Ann och andra. Stämningen var hög. Slutapplåden ville aldrig upphöra och vi bjöds på ett extranummer, passande nog Thank you for the music.

Hem gick vi, upplyftade i våra själar och glada över vad vi fått uppleva.