Nu har jag och mina medbloggare på Fjärde Åldern bloggat i lite mer än ett år. Man kan nog säga att vi gått från klarhet till klarhet.

När vi startade bloggandet verkade det naturligt att jag skulle skriva om den sociala välfärden i formell betydelse – detta med tanke på mina politiska uppdrag inom det området. Det kändes snabbt ganska enahanda  med tanke på att välfärd ju har så många sidor.

Välfärd kan vara att ströva i en park med en god vän, stanna till och njuta av parkens skulpturer – som här Balans av Richard Brixel – och ta en kopp kaffe på en uteservering en brittsommardag som denna.

Stadsparken i Örebro utsågs 2004 till Sveriges bästa stadspark. Jag tycker att parken kunde få den utmärkelsen varje år! Blomsterprakten i parken är överväldigande! Parkens “rum” är uppbyggda med olika teman. En del av parken speglar den aktuella årstidens blommor. Just nu är det dahliorna i alla de färger som fyller hela området.

Och redan innan man kommer in i parken kan man njutningsfullt slå sig ner i en soffa som är ett konstverk. Se den på bild, här med väninnan Britta.

Britta har varit min vän i 30 år. Vänskapen började när jag var nykommen till Örebro och vi båda kom att ingå i en grupp kvinnor som jobbade för att Örebro skulle få ett kvinnohus – en fristad för misshandlade kvinnor.  Vi fick snabbt gehör hos kommunens fäder. Vi startade med en anonym etta i ett flerfamiljshus och ideella krafter. Efter bara några år kunde verksamheten flytta in i en patriciervilla centralt i stan med verksamhet finansierad av kommunen och landstinget. Också detta en av välfärdens sidor.

Men det är en annan historia.