Vår lokalhistoriska kurs är nästan slut. Varannan måndag under hösten och våren har vi vandrat iväg till Arkivcentrum för de mest varierande föreläsningar om Örebro och Närke. Igår handlade det om nöjeslivet i Örebro. Det var Bo Franssons kväll. I ord och toner berättade han om nöjeslivet i länet från den första teaterföreställningen i Örebro 1616, om nöjeslivet på Societetshuset i början av 1800-talet och byggandet av Örebro teater, som invigdes 1853, om det omfattande nöjeslivet med cirkus, konserter, folkpark och teater under första världskriget. Men först berättade han om tre artister från vårt län: sångerskan Thory Bernhards, den sjungande bonden Bertil Boo och bondkomikern Jan i Grebo.

Jan i Grebo var en ny bekantskap för mig. Han hette egentligen Josef Ulin. Han debuterade som bondkomiker redan som 12-åring när han kom till Malmslätt och blev trumslagare där. Han föddes i Askersund och kom till Örebro år 1900 som skofabriksarbetare. Här blev han känd som stor humorist med dragspel. På en väldigt raspig inspelning fick vi höra en av hans låtar: “Fågeln flyger hän till sin vän/ flyg till den som älskar dig än.”

Men Thory Bernhards tillhör min barndom. Hon föddes 1920 i Örebro och bor nu, som 91-åring, i Helsingborg. Från början hette hon Tore Berglind, vilket inte ansågs vara något bra artistnamn. Visst minns vi Vildandens sång från 1952, Famnen full utav solsken 1954 och Ann-Caroline, öppna din dörr, från 1955. Igår fick vi höra delar av dessa schlagers och flera andra och nog hördes publiken sjunga med… Om henne fick vi också veta att hon sjöng flitigt redan som barn och att hon började sin karriär som hula-dansös i den lokala Hula-kvartetten.

Ja, så var det Bertil Boo. Han föddes 1914 på Bohults gård utanför Askersund, yngst av 15 syskon. Som barn sjöng han på religiösa möten. Då han var 16 debuterade han som refrängsångare och turnerade sedan i folkparkerna. Trots detta fortsatte han till 1946 att driva föräldrarnas jordbruk tillsammans med två systrar. Sitt stora genombrott, fick vi höra på en inspelning, blev hans framträdande 1946 i Frukostklubben, det populära radioprogrammet. Sista programmet före mors dag var det hans lyckodag, kanske till del beroende på sången han sjöng: Violer till mor. Minns ni? Jag minns den och kan fortfarande hela texten från början till slut…

Sakta gå de två i solen/smekta utav vårens vind./Flickan drar sin mor i kjolen,/modern hon är blind….